Ny lag om skyddsrum 2026. Nya krav för fastighetsägare, BRF:er och kommuner

Den 1 juni 2026 träder en ny lag om skyddsrum och skyddade utrymmen i kraft. Lagen ska stärka skyddet av civilbefolkningen vid krig och väpnat angrepp och innebär förändringar för framför allt fastighetsägare, nyttjanderättshavare och kommuner.

För fastighetsägare och bostadsrättsföreningar innebär lagen ett tydligare ansvar för skyddsrum, underhåll, kontroller och beredskap. Samtidigt införs ett nytt skyddsalternativ genom så kallade skyddade utrymmen.

Vad innebär den nya lagen om skyddsrum?

Den nya lagen om skyddsrum och skyddade utrymmen moderniserar reglerna för hur skyddsrum och andra skyddslösningar ska hanteras vid höjd beredskap, krig eller väpnat angrepp. Syftet är att stärka befolkningsskyddet och göra ansvarsfördelningen tydligare.

Lagen är särskilt viktig för fastighetsägare, bostadsrättsföreningar och förvaltare som har skyddsrum i sina byggnader. Det räcker inte att ett skyddsrum finns registrerat. Det behöver också kunna fungera när det behövs.

Varför införs den nya lagen?

Befolkningsskyddet består bland annat av varningsmöjligheter, skyddsrum, utrymning och inkvartering. Det handlar om att kunna varna, skydda och flytta människor i samband med höjd beredskap och krig.

Sverige har cirka 64 000 skyddsrum. Samtidigt finns ett behov av att utveckla systemet så att fler människor kan få tillgång till skydd. Den nya lagen är därför en del av arbetet med att stärka det civila försvaret och befolkningsskyddet.

Skyddade utrymmen införs som nytt skyddsalternativ

En av de viktigaste nyheterna i lagen är att skyddade utrymmen införs. Skyddade utrymmen är ett nytt skyddsalternativ utöver traditionella skyddsrum.

Ett skyddat utrymme ger ett mer begränsat skydd jämfört med ett skyddsrum, men ska ändå kunna ge ett tillräckligt skydd mot effekter av stridsmedel som kan komma att användas i krig.

Exempel på skyddade utrymmen

Skyddade utrymmen kan exempelvis vara:

• Tunnelbaneperronger
• Vägtunnlar
• Parkeringsgarage
• Källare i betongbyggnader
• Andra robusta utrymmen som kan anpassas för skydd

Skyddade utrymmen ska inte ses som samma sak som skyddsrum. De är ett komplement för att öka antalet skyddsplatser och skapa bättre tillgång till skydd där traditionella skyddsrum inte räcker till.

Ansvar för fastighetsägare och nyttjanderättshavare

Den nya lagen förtydligar att både fastighetsägare och nyttjanderättshavare kan ha ansvar för skyddsrum. Det handlar bland annat om att bereda plats och ställa i ordning skyddsrummet vid höjd beredskap.

För fastighetsägare innebär detta att skyddsrummet behöver hållas i ett sådant skick att det kan användas för sitt avsedda ändamål när situationen kräver det.

Ansvaret omfattar bland annat

• Att skyddsrummet underhålls
• Att viktig skyddsrumsutrustning finns kvar och fungerar
• Att skyddsrumsdörrar, tätningar och ventilation inte byggs bort eller skadas
• Att utrymmet kan ställas i ordning vid höjd beredskap
• Att brister åtgärdas efter kontroll eller föreläggande
• Att dokumentation och tidigare kontrollunderlag hanteras på ett ordnat sätt

Skyddsrum kan fortfarande användas för andra ändamål under fredstid, exempelvis som förråd eller cykelrum. Men användningen får inte göra att skyddsrummet förlorar sin funktion eller inte kan ställas i ordning när det behövs.

Förstärkt kontroll av skyddsrum

Den nya lagen innebär förstärkt kontroll av skyddsrum. Ägare till byggnader eller anläggningar med skyddsrum kan bli skyldiga att genomföra förenklade kontroller efter föreläggande från myndighet.

Det betyder att fastighetsägare behöver vara beredda på att kunna visa status på skyddsrummet och hantera brister som upptäcks. Regleringen kring underhåll och förbättringsåtgärder förtydligas också.

Vanliga områden som kan behöva kontrolleras

• Skyddsrumsdörrar och karmar
• Tätningar och genomföringar
• Ventilation, filter och övertrycksfunktion
• Skyltning och tillgänglighet
• Utrymningsvägar
• El, belysning och tekniska installationer
• Skyddsrumsutrustning
• Dokumentation och tidigare protokoll

Skyddsrum ska kunna ställas i ordning inom 48 timmar

Sveriges skyddsrum ska kunna ställas i ordning inom 48 timmar vid höjd beredskap. Den nya lagen förtydligar att fastighetsägare och nyttjanderättshavare har skyldighet att bereda plats och ställa i ordning skyddsrummet.

Detta är en viktig praktisk punkt. Ett skyddsrum får inte vara så blockerat, ombyggt eller förändrat att det inte går att återställa inom den tid som krävs.

Exempel på sådant som kan skapa problem

• För mycket förrådsmaterial i skyddsrummet
• Fasta installationer som blockerar funktioner
• Skadade eller saknade skyddsrumsdetaljer
• Ventilation eller filter som inte fungerar
• Dörrar som inte går att stänga, låsa eller täta
• Saknade instruktioner eller bristande dokumentation

Kommunernas informationsansvar

Kommunerna får ett tydligare informationsansvar. De ska informera invånare om tillgängliga skyddsalternativ och informera fastighetsägare om vilka krav som gäller för skyddsrum och skyddade utrymmen.

Det innebär att kommunerna får en viktigare roll i att förklara var skydd finns, vilka alternativ som gäller och hur lokala aktörer ska förstå sina skyldigheter.

Länsstyrelserna tar över kontrollerna från 2027

Från och med den 1 januari 2027 tar länsstyrelserna över uppdraget gällande kontroller av skyddsrum. Myndigheten för civilt försvar kommer även fortsättningsvis att vara den ledande och inriktande myndigheten inom området.

Myndigheten arbetar med att konkretisera hur lagen ska tillämpas i praktiken, bland annat genom föreskrifter och vägledningar. Det betyder att mer detaljerad praktisk vägledning kan komma efter att lagen trätt i kraft.

Vad bör fastighetsägare göra nu?

För fastighetsägare, BRF:er och förvaltare är det klokt att börja med en nulägeskontroll. Syftet är att förstå om skyddsrummet är komplett, tillgängligt och möjligt att ställa i ordning vid höjd beredskap.

Rekommenderad genomgång

• Kontrollera att skyddsrumsdörrar, luckor och tätningar fungerar
• Se över ventilation, filter och tekniska installationer
• Kontrollera skyltning och tillgänglighet
• Säkerställ att skyddsrumsutrustning finns kvar
• Ta fram eller samla befintlig dokumentation
• Identifiera otillåtna installationer eller förändringar
• Skapa en åtgärdsplan för brister
• Planera hur utrymmet kan frigöras vid höjd beredskap

En sådan genomgång minskar risken för överraskningar vid framtida kontroll och gör det lättare att prioritera rätt åtgärder.

Vanliga frågor om den nya lagen om skyddsrum

Sammanfattning

Den nya lagen om skyddsrum och skyddade utrymmen träder i kraft den 1 juni 2026. Lagen ska stärka skyddet av civilbefolkningen vid krig och väpnat angrepp och innebär flera viktiga förändringar för fastighetsägare, nyttjanderättshavare och kommuner.

Skyddade utrymmen införs som ett nytt komplement till traditionella skyddsrum. Fastighetsägare och nyttjanderättshavare får ett tydligare ansvar för att skyddsrum kan ställas i ordning och användas vid höjd beredskap. Ägare till byggnader eller anläggningar med skyddsrum kan också bli skyldiga att genomföra förenklade kontroller efter föreläggande från myndighet.

Kommunerna får ett tydligare informationsansvar och från den 1 januari 2027 tar länsstyrelserna över uppdraget gällande kontroller av skyddsrum. För fastighetsägare, BRF:er och förvaltare är det därför viktigt att ha koll på skyddsrummets skick, funktion, dokumentation och möjlighet att ställas i ordning inom 48 timmar.

Relaterade sidor: Skyddsrum regler i Sverige, Skyddsrumsbesiktning och kontroll, Föreläggande, Skyddsrumssakkunnig, Åtgärder och underhåll.

Källor som artikeln bygger på: Myndigheten för civilt försvar, Regeringen och Lag (2026:440) om skyddsrum och skyddade utrymmen.