Vad händer om krav på skyddsrum inte uppfylls?

Om ett skyddsrum inte uppfyller kraven kan det leda till krav på åtgärder, föreläggande, vite och i praktiken även ökade kostnader för fastighetsägaren. Det viktigaste är att brister inte lämnas utan plan. Ett skyddsrum ska kunna skydda människor när det behövs, och därför ställs krav på funktion, utrustning, dokumentation, tillgänglighet och underhåll.

Vem ansvarar för att skyddsrummet uppfyller kraven?

Ansvarig är i regel ägaren till byggnaden eller anläggningen där skyddsrummet finns. Det innebär att fastighetsägaren behöver se till att skyddsrummet underhålls, att skyddsrumsutrustning finns kvar och att rummet kan användas för sitt avsedda ändamål.

Skyddsrummet får ofta användas i fredstid, till exempel som förråd, cykelrum eller annan yta. Men användningen får inte göra att viktiga funktioner byggs bort, blockeras eller skadas. Om skyddsrummet inte kan återställas inom rätt tid kan det betraktas som en allvarlig brist.

Interna resurser

Läs även mer om skyddsrum regler i Sverige, skyddsrumsbesiktning och kontroll och åtgärder och underhåll av skyddsrum.

Vanliga brister som kan skapa problem

Brister i skyddsrum kan vara både tekniska och administrativa. Vissa syns direkt, medan andra upptäcks först vid kontroll.

Exempel på vanliga brister

• - Skyddsrumsdörrar går inte att stänga, låsa eller täta korrekt.
• - Ventilation, filter eller genomföringar fungerar inte som de ska.
• - Skyddsrumsutrustning saknas, är skadad eller är svår att hitta.
• - Skyltning saknas vid entré eller vid skyddsrummets ingång.
• - Rummet är belamrat så att det inte kan ställas i ordning snabbt.
• - Otillåtna håltagningar, installationer eller ombyggnationer har gjorts.
• - Dokumentation, ritningar eller tidigare kontrollunderlag saknas.

Varför små brister kan bli stora

En enskild brist kan verka enkel, men skyddsrummet fungerar som ett system. Om dörr, ventilation, tätningar, utrymningsvägar eller utrustning inte fungerar tillsammans kan skyddsförmågan påverkas. Därför bör brister åtgärdas strukturerat och dokumenteras.

Vad händer om krav på skyddsrum inte uppfylls?

Om krav inte uppfylls kan fastighetsägaren behöva åtgärda bristerna. Konsekvenserna beror på bristernas typ, omfattning och om de påverkar skyddsrummets funktion.

1. Bristerna dokumenteras

Vid tillsyn, besiktning eller kontroll kan brister noteras i ett protokoll eller utlåtande. Dokumentationen blir underlag för vilka åtgärder som krävs och hur snabbt de bör genomföras.

2. Fastighetsägaren behöver ta fram en åtgärdsplan

När bristerna är kända bör ägaren prioritera dem. Akuta funktionsbrister bör hanteras först, särskilt om de påverkar skyddsrummets täthet, tillgänglighet eller möjlighet att ställas i ordning.

3. Åtgärder kan behöva utföras av sakkunniga

Alla åtgärder bör inte göras som vanliga byggarbeten. Skyddsrum har särskilda krav och komponenter. Felaktiga installationer kan skapa nya brister. Därför är det ofta klokt att anlita en aktör med erfarenhet av skyddsrumsmaterial, kontrollpunkter och tekniska krav.

4. Myndighet kan kräva rättelse

Om bristerna inte hanteras kan ansvarig myndighet besluta om att fastighetsägaren ska vidta åtgärder. Ett sådant krav kan bli formellt och tidsatt.

Föreläggande och vite

Ett föreläggande innebär att fastighetsägaren får ett formellt beslut om vad som ska göras. Om föreläggandet inte följs kan det förenas med vite. Vite är ett ekonomiskt påtryckningsmedel som används för att få den ansvarige att genomföra åtgärderna.

När kan vite bli aktuellt?

Vite kan bli aktuellt när brister inte åtgärdas, när åtgärder drar ut på tiden eller när ägaren inte följer ett beslut. Det är därför viktigt att inte ignorera anmärkningar från kontroll eller tillsyn.

Exempel på riskfyllda situationer

• Skyddsrummet har byggts om utan hänsyn till skyddsrumskraven.
• Viktig utrustning har slängts, flyttats eller ersatts med fel material.
• Fastighetsägaren saknar plan för att åtgärda dokumenterade brister.
• Lokalen används på ett sätt som gör snabb iordningställning omöjlig.

Ekonomiska följder utöver vite

Utöver eventuellt vite kan kostnader uppstå för besiktning, projektering, återställning, specialmaterial, entreprenad och dokumentation. Ju längre brister får vara kvar, desto större är risken att åtgärderna blir mer omfattande.

Praktiskt råd

Dokumentera alltid vad som har kontrollerats, vilka brister som finns, vem som ansvarar för åtgärd och när arbetet ska vara klart.

Så åtgärdar du brister i skyddsrum

Det bästa sättet att undvika problem är att arbeta förebyggande. En genomgång av skyddsrummet kan ge en tydlig bild av nuläget och vilka åtgärder som behövs.

Rekommenderad arbetsgång

• Gå igenom skyddsrummets nuvarande skick.
• Kontrollera dörrar, luckor, ventilation, tätningar, skyltning och utrustning.
• Jämför mot tidigare protokoll, ritningar och kända krav.
• Identifiera otillåtna installationer eller förändringar.
• Prioritera brister efter påverkan på skyddsförmåga.
• Ta fram åtgärdsplan, budget och tidsplan.
• Utför åtgärder med rätt material och kompetens.
• Spara dokumentation efter utfört arbete.

Behöver du hjälp med kontroll, åtgärder eller rådgivning kan du läsa mer om konsultation, föreläggande och skyddsrumssakkunnig.

FAQ om brister och krav på skyddsrum

Sammanfattning

Om krav på skyddsrum inte uppfylls kan fastighetsägaren behöva åtgärda brister, ta fram dokumentation och i vissa fall följa ett formellt föreläggande. Om föreläggandet inte följs kan vite bli aktuellt. De vanligaste problemen handlar om bristande underhåll, blockerade ytor, felaktiga installationer, saknad utrustning, bristande skyltning och tekniska fel på dörrar eller ventilation. Genom regelbunden genomgång, rätt material och tydlig åtgärdsplan kan fastighetsägare minska risken för kostsamma problem och se till att skyddsrummet fungerar när det behövs.

Rekommenderade interna länkar: Skyddsrum, Skyddsrum Malmö, Skyddsrum Stockholm, Skyddsrum Göteborg.