Guide om ersättning och lagkrav

Bidrag för att bygga skyddsrum – vad gäller 2026?

Många fastighetsägare undrar om staten betalar för att bygga, underhålla eller förbättra ett skyddsrum. Det korta svaret är att reglerna framför allt handlar om statlig ersättning i vissa bestämda situationer, snarare än om ett generellt bidrag som vem som helst kan söka.

Sedan den 1 juni 2026 gäller lag (2026:440) om skyddsrum och skyddade utrymmen. Den ersatte den tidigare lagen (2006:545) om skyddsrum och reglerar bland annat byggande, underhåll, förbättringar och ersättning.

Nedan går vi igenom huvudreglerna för dig som äger en fastighet eller funderar på att bygga ett skyddsrum.

Kan man få bidrag för att bygga ett skyddsrum?

Det är viktigt att skilja mellan att själv vilja bygga ett skyddsrum och att vara skyldig att bygga ett skyddsrum enligt ett myndighetsbeslut.

Den nya lagen ger den myndighet som regeringen bestämmer möjlighet att besluta om att skyddsrum ska byggas. Ett sådant beslut kan bland annat innebära att den som avser att utföra vissa byggåtgärder blir skyldig att bygga och utrusta ett skyddsrum.

Den som ska bygga och utrusta ett skyddsrum enligt dessa bestämmelser har rätt till ersättning av staten för skäliga merkostnader.

Detta ska alltså inte blandas ihop med ett allmänt byggbidrag för den som på eget initiativ vill bygga ett skyddsrum.

Vem ansvarar för ett befintligt skyddsrum?

Ägaren till byggnaden eller anläggningen där skyddsrummet finns är skyldig att underhålla skyddsrummet och den utrustning som hör till det.

I lagen definieras underhåll som åtgärder för att hålla skyddsrummet och dess utrustning i ett gott och användbart skick, utan att det handlar om sådana förbättringar som regleras separat i lagen.

Underhållsansvaret ligger alltså på fastighetsägaren. Det betyder däremot inte att fastighetsägaren alltid måste bära hela kostnaden själv.

Kan fastighetsägaren få statlig ersättning för underhåll?

Ja. Enligt 6 kap. 2 § lag (2026:440) har den som enligt lagen är skyldig att underhålla ett skyddsrum rätt till ersättning av staten för skäliga kostnader.

Det finns samtidigt viktiga undantag. Ersättning lämnas inte för åtgärder som behövs därför att fastighetsägaren har:

  • eftersatt underhållet,
  • gjort otillåtna ingrepp i skyddsrummet, eller
  • på annat sätt varit försumlig.

Det är därför viktigt att skilja mellan underhållsansvaret och frågan om vem som slutligen står för kostnaden. Fastighetsägaren ansvarar för underhållet, samtidigt som lagen ger rätt till statlig ersättning för skäliga kostnader när förutsättningarna är uppfyllda.

Vad är skillnaden mellan underhåll och förbättring?

Lagen skiljer mellan underhåll och förbättrande åtgärder.

Underhåll är åtgärder som behövs för att hålla skyddsrummet och dess utrustning i ett gott och användbart skick.

Förbättringar är bland annat nya installationer, utbyte av komponenter och likartade åtgärder som förbättrar skyddsrummets skyddsförmåga.

En fastighetsägare är skyldig att genomföra sådana förbättringar om den myndighet som ansvarar för kontrollen av skyddsrum förelägger ägaren att göra det.

Den som har genomfört förbättrande åtgärder efter ett sådant föreläggande omfattas också av lagens bestämmelser om statlig ersättning.

När får fastighetsägaren inte ersättning?

Att en åtgärd gäller ett skyddsrum innebär inte automatiskt att staten betalar.

Lagen undantar uttryckligen åtgärder som behövs därför att fastighetsägaren har eftersatt underhållet, gjort otillåtna ingrepp eller på annat sätt varit försumlig.

Det kan därför vara avgörande varför bristen har uppstått. Om exempelvis en komponent behöver åtgärdas till följd av eftersatt underhåll kan kostnadsansvaret bli ett annat än för en ersättningsberättigad åtgärd enligt lagen.

Vem bestämmer om ersättningen?

Det är inte entreprenören eller fastighetsägaren som slutligt avgör om en åtgärd berättigar till statlig ersättning.

Enligt lagen beslutar regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer om ersättning i det enskilda fallet.

Förordning (2026:443) ger dessutom Myndigheten för civilt försvar rätt att meddela föreskrifter om hur ersättningen enligt lagen ska beräknas.

Det är därför viktigt att kontrollera aktuella myndighetsbeslut, föreskrifter och anvisningar innan man utgår från att en viss åtgärd kommer att ersättas.

Vad gäller om ett nytt skyddsrum måste byggas?

Den myndighet som regeringen bestämmer får enligt lagen besluta om byggande av skyddsrum.

Om ett sådant beslut innebär att en byggherre blir skyldig att bygga och utrusta ett skyddsrum finns en lagstadgad rätt till ersättning av staten för skäliga merkostnader.

Det är en annan situation än när någon på eget initiativ vill bygga ett skyddsrum. Därför bör man alltid först fastställa vilken rättslig grund som gäller för projektet innan man bedömer möjligheten till statlig ersättning.

Ny lag om skyddsrum från 1 juni 2026

Den 1 juni 2026 trädde lag (2026:440) om skyddsrum och skyddade utrymmen i kraft. Samtidigt upphävdes lag (2006:545) om skyddsrum.

Den nya lagen innehåller bland annat bestämmelser om:

  • byggande och utrustning av skyddsrum,
  • underhåll av befintliga skyddsrum,
  • förbättringar av skyddsförmågan,
  • skyddade utrymmen,
  • kontroll och förelägganden, och
  • statlig ersättning.

För fastighetsägare är det därför viktigt att information om skyddsrum som bygger på den tidigare lagen kontrolleras mot reglerna som gäller från den 1 juni 2026.

Så bör ni gå vidare inför en skyddsrumsåtgärd

Om ni äger ett skyddsrum som behöver underhållas, repareras eller förbättras bör ni först ta reda på vad åtgärdsbehovet består av. Det är särskilt viktigt att klarlägga:

  1. Vilken brist eller åtgärd gäller det?
  2. Är åtgärden underhåll eller en förbättring enligt regelverket?
  3. Finns det ett myndighetsbeslut eller föreläggande som berör åtgärden?
  4. Har bristen uppstått genom eftersatt underhåll, ett otillåtet ingrepp eller annan försumlighet?
  5. Kan åtgärden omfattas av reglerna om statlig ersättning?
  6. Vilka tekniska krav gäller när arbetet utförs?

En skyddsrumssakkunnig kan hjälpa till med den tekniska bedömningen av skyddsrummet och vilka åtgärder som behöver genomföras. Frågan om statlig ersättning avgörs däremot enligt det regelverk och de myndighetsbeslut som gäller för det enskilda fallet.

FAQ – vanliga frågor om bidrag och ersättning för skyddsrum

Kan jag få bidrag för att bygga ett skyddsrum i min villa?

Reglerna om statlig ersättning för nybyggnation gäller när någon är skyldig att bygga och utrusta ett skyddsrum enligt bestämmelserna i lagen. Då finns rätt till ersättning för skäliga merkostnader. Det ska skiljas från att på eget initiativ vilja bygga ett skyddsrum. Innan ett sådant projekt påbörjas bör ni kontrollera med Myndigheten för civilt försvar vilka aktuella regler och krav som gäller.

Kan jag få ersättning för underhåll av ett befintligt skyddsrum?

Ja. Den som enligt lagen är skyldig att underhålla ett skyddsrum har rätt till statlig ersättning för skäliga kostnader. Ersättning lämnas däremot inte för åtgärder som behövs på grund av eftersatt underhåll, otillåtna ingrepp eller annan försumlighet från fastighetsägarens sida.

Vem ansvarar för underhållet av ett skyddsrum?

Ägaren till byggnaden eller anläggningen där skyddsrummet finns är skyldig att underhålla skyddsrummet och dess utrustning.

Kan staten ersätta förbättringar av ett skyddsrum?

Ja, lagen omfattar förbättrande åtgärder som genomförs efter ett föreläggande enligt de aktuella bestämmelserna. Vad som ersätts och hur ersättningen beräknas avgörs enligt gällande regler och i det enskilda fallet.

Vilken lag gäller för skyddsrum 2026?

Sedan den 1 juni 2026 gäller lag (2026:440) om skyddsrum och skyddade utrymmen. Den ersatte lag (2006:545) om skyddsrum.

Källor

Relaterad läsning

Osäker på vad som gäller för ert skyddsrum?

Skillnaden mellan underhåll, förbättringar, ägaransvar och ersättningsberättigade åtgärder kan vara viktig både tekniskt och ekonomiskt. Skyddsrumsentreprenören kan hjälpa er att bedöma skyddsrummets skick och vilka tekniska åtgärder som behöver genomföras. När det gäller rätten till statlig ersättning bör bedömningen alltid utgå från gällande lag, föreskrifter och det beslut som gäller i det enskilda fallet.